Filed under: Helg, Kulturkoftan | Etiketter: kortfilm, kortfilmsfestival, uppsala
Folk i bekantskapskretsen
• är sjuka
• håller på att flytta
• har åkt till västkusten för att fiska (typ)
• har åkt till Tyskland
Det är inte så smart eftersom det är kortfilmsfestival i Uppsala, det bästa med oktober/novemberhösten. Folk (exklusive mig) har alltså på det stora hela annat för sig. Lyckligtvis ska några få tappra själar (inklusive mig) dit. Eftersom det dessutom är tema Tyskland kan det förstås inte bli annat än extremt bra.
Jag tänkte i propagandasyfte lägga upp en kortfilm så att alla skulle bli ohejdbart sugna på att gå och kolla, men nästan inga av dem jag kom ihåg titeln på fanns på youtube, och utom en (tysk!) med dålig kvalité, och en småsurrealistisk som nog snarare skrämmer bort potentiell publik, så det blir inget.
Eller jo förresten. Jag snor en som Emma lagt upp.
Filed under: Fisk, Kulturkoftan | Etiketter: ålmonster, kortfilmsfestival, misären_vid_hastings, monsterål
Jag har ca 10 minuter på mig att skriva en blogg. Jag arbetar bäst under tidspress. I vart fall arbetar jag inte alls utan.
Skälet till the hets är att vi ska till kortfilmsfestivalen snart där vi ska träffa A & J. J har dessutom lovat att olla min biljett, så jag ser lite fram emot det hela just därför. Då måste det ju bli lite show, tänker jag. Eller egentligen tänker jag på ett annat ord, men jag kommer inte på det. Jag tror att det (ordet jag inte kommer på) låter lite som en blandning mellan performance art och papier maché (med reservationer för stavfel).
Annars har jag inte mycket hopp om de korta filmerna. Årets festival har inte varit bra, det måste man vara öppen med. Nu lyssnar jag till mitt hjärtas röst. Den säger att festivalen har varit direkt dålig. Det har den bannemej rätt i. Dålig är ordet.
Hah. Jag måste berätta lite, om jag hinner det på de återstående 6 (?) minutrarna. En film var extremt dålig. Det var en kuf som hade återskapat slaget vid Hastings med legofigurer. Nu kanske det låter roligt, men det var det alltså inte. Upphovsmannen hade tagit det hela på största allvar, på ett mycket obehagligt sätt. Det var 10 hemska minuter jag ägnade åt den filmen. Det var extremt tråkigt. Ett litet cineastiskt trauma för mig faktiskt.
För övrigt har det funnits flera andra usla filmer. En handlade om en ål som simmade simmade simmade runt i ett akvarium. I slutet förvandlades den till ett ålmonster.
Nu måste jag ila iväg. Hoppas jag skonas från ålmonster ikväll. Åh.
Institutet för Vardagsnära Upplevelser 