Institutet för Vardagsnära Upplevelser


Traum, Arbeit, Wahlborg
29 april, 2008, 6:58 e m
Filed under: Diffusa tankar, Succé | Etiketter: , , , , , ,

Inatt jag drömde något som jag aldrig drömt förut. Jag drömde att jag var vän med en beduin. Han hade ett tältläger (med kuddhörna) i ett stort rum som påminde lite om expeditionen på medicinakuten. Beduinen var ovän med andra beduiner som också hade sina läger i rummet. Alla hade färgglada sidenkuddar, de kom och satte sig på varandras kuddar och det blev allmänt dålig beduinstämning. Jag kände väl att det var dags att dra vidare, för det gjorde jag.
Jag var hemma i mitt korridorsrum och arbetade hårt, jag rensade duschavloppet. Till slut lyckades jag bända upp golvbrunnen för att se vad det var som täppte till. Det var en hyacint som slagit rot där, visade det sig. Men den hade torkat lite och jag förstod att det såklart var därför det var stopp. Det slutade med att jag grävde upp hyacinten, skämdes över att jag berövat den dess livsutrymme men också glad att det skulle gå att duscha igen.
Sen ringde klockan, och jag vaknade. Nu är vi tillbaks i verkligheten alltså. Jag tror aldrig jag drömt att jag vaknat. Det kanske inte går.

Jag gjorde mig färdig, klädde mig i lagom propra kläder, och cyklade mot jobbet. Cykeln, min fula cykel, rullar lätt när solen skiner. Sen kom jag fram, oväntat.
Jag gillar jobbet, det måste jag säga. Mottagning är roligare än avdelning. Avdelningar är bra om man vill ha mycket pesudofritid och surfa på jobbet. Mottagningar är bra om man faktiskt vill göra något. I motsats till vad man kanske kan tro när man läser min blogg så vill jag faktiskt göra något. Något bra. Och det finns mycket som behöver göras, ibland känner jag att jag gör det riktigt bra, och då trivs jag lite extra och blir glad i själen. Kanske skriver jag mer om det där en vacker dag. Ibland känner jag i och för sig att jag gör det dåligt också. Då åker jag hem och ojar mig lite. Det känns inte så bra.

Imorgon är det valborg. Det är det närmsta vårblot/orgie man kommer i Uppsala. Folk är många, glada och de är fulla. Utom några stackare som jobbar. Lyckligtvis är jag ledig från jobbet (det trivsamma) och deltar i orgien.
Hej och hå. Såsom traditionen bjuder blir det pickenick och Southern Comfort och galopp. Årets sällskap är fullt av jokrar, och det oroar mig lite. Folk är ju inte så roliga alltid. I det avseendet är jag en liten otrevlig elitist. Men det är ju så, det duger inte att hymla med det.
Vår illa dolda narcissism, det är väl det som gör oss mänskliga?

Annonser


good news / bad news on the pink thursday
20 mars, 2008, 11:43 e m
Filed under: Arbeit | Etiketter: , ,

Det finns två jobbnyheter, en som jag tror är bra och en som jag tror är dålig.Den dåliga är att Gävles sumpsjukhus dissade min AT-ansökan. Iofs kom jag så långt som till intervju (jag åkte lydigt dit med M & P, även de ystra Gävle AT-aspiranter), men sen blev det inte mer för ngn av oss. (På ngt ego-plan känns det ändå lite bra att hela trojkan fick kalla tassen och inte bara jag, även om jag väldans framgångsgenerös annars.)
Jag vet inte vad som kan ha gått fel (kanske hade de hittat min blogg, eek!). Tydligen (enligt en AT-läkare vi träffade) går de rätt mycket på hur pass sugen man var på att stanna kvar i Gävle efter AT:n, och de fick kanske inte intrycket att det var min högsta dröm. Det skumma, som inte kändes så bra, var att de frågade en massa om vad Emma pluggade och skulle jobba som och om arbetsutsikterna för henne som jag ju inte kunde garantera var så bra i Gävle. (Nu är hon ju mycket inne på trilobiter, och jag tror att det är ont om sådana i Gästrikland.) Aha, tänkte kanske de lömska anställningsfigurerna, då lär inte han heller bli kvar. (Det känns lite surt i så fall, för jag tycker faktiskt att Gävle på många sätt verkar jäkligt bra jämfört med t.ex. sjukhuset jag jobbar på nu…)
Eller så gick intervjun för dåligt bara, helt enkelt. Det är en mycket oroväckande hypotes, men mina självbedrägeriskillz är dessvärre för dåliga för att jag helt ska kunna blunda för den. Inte för att intervjun gick direkt dåligt, men det kändes inte som att den gått så värst bra heller. (Trots att jag inte ens var bakfull som på förra…) Arbetsintervjuer är nog helt enkelt inte det jag är bäst på här i världen…

Den goda nyheten är att jag ändå fått ett nytt jobb! Faktiskt ett som jag är sugnare på även om det rent karriärmässigt inte alls är lika bra som AT. Istället för mitt idoga psykavdelningsarbete ska jag jobba på en av öppenvårdsmottagningarna, en med riktigt bra rykte till och med. Dr S, en mycket insiktsfull filur, beskrev det som att resten av psykvården här är ”lite som den här mottagningens efterblivna kusin från landet”. Har varit där tre veckor för länge sen, och då funkade det i alla fall hur bra som helst, de har helt andra utrednings- och psykologresurser än vad som finns där jag jobbar nu, och det är hemskt mkt roligare att jobba när man känner att man har möjligheten att faktiskt få till en riktigt bra vård än när man bara gör det bästa möjliga med de resurser som man har. Nu vet jag inte riktigt om det är så att det här fungerar så überbra nu, och det som jag har nu är långtifrån jättedåligt, men lite skillnad ska det allt vara. Dessutom kommer mottagningstjänsten att innebära mycket mer eget ansvar för mig, vilket iofs både är spännande och jobbigt… men det blir nog bra när jag väl kommit in i det hoppas jag. Dessutom ska jag tydligen få en timmes handledning per vecka (vilket jag bara kan drömma om där jag är nu), och det ska bli riktigt roligt.
Å andra sidan kommer jag sakna avdelningen, har trivs riktigt bra med personalen och så, plus att det är rätt kul när man känner att man börjar ha bra koll på det man håller på med…

Det tycks som att jag bara är kapabel att skriva job(b)bloggar numera.
Det ska det bli ändring på. Men nu ska jag sova, yeah.