Institutet för Vardagsnära Upplevelser


Politique
18 juni, 2008, 6:16 e m
Filed under: Succé | Etiketter: , , , , , , ,

Det känns bra att FRA-lagen kommer. Nu kan jag känna mig säker på att i alla fall någon kommer att läsa de e-mail jag skriver och lyssna på mig när jag pratar i telefon även om inte den tänkte mottagaren gör det. Förmodligen kanske jag får ytterligare en (statlig) läsare på bloggen. I alla fall om jag har ‘terror’, ’reinfeltfärs’ och ‘regimskifte snälla?’ som taggar.

Egentligen ser jag bara fördelar. Som ensam barn har jag ju inte heller haft några syskon tills nu. (Hej storebror!)

Kanske bör jag tipsa lämplig myndighet om att det blir ännu lättare att få pli på befolkningen (foluppfostran!) om man anammar en Sovjetisk byggstil vad gäller val av byggmaterial (85% betong, 5% glas, 10% mikrofoner). Jag ska nog tipsa Freddie & co.

Dessutom skulle det underlätta för mig när jag tagit makten (vilket jag förstås snart kommer att göra) och ska placera den nuvarande regeringen i ett arbetsläger i bortersta norrland.
Päh.



Biggles i fara
13 juni, 2008, 6:37 e m
Filed under: Arbeit | Etiketter: , , ,

Häromdagen träffade jag en patient som tillbad Satan. (Gud också, för säkerhets skull.) Inga konstigheter, tyckte patienten, hxn kände många med ett brinnande intresse för Satan. Hxn prisade Satan när saker gick bra. Just ’prisade’. Det tyckte jag lät läskigt.

Sedan imorse när jag skulle gå till jobbet låg det en död fågel utan huvud utanför ytterdörren. Jag anar ett samband. Hittar ni en voodoo-docka som är misstänkt lik mig eller om jag försvinner spårlöst vill jag att ni genast kontaktar Vatikanen eller någon annan som sysslar med ondskebekämpning (Socialstyrelsen?) omedelbart.

Nu ska vi på någon slags examensfest. En biolog har blivit biolog.
Det är sådant man firar nuförtiden.



Påsen
11 juni, 2008, 7:22 e m
Filed under: Bonjour tristesse, Succé | Etiketter: , , ,

Idag flög en påse förbi utanför mitt fönster. Det var den jag syftade på när jag skrev rubriken till bloggen. Den flög rakt uppåt, på ett sätt påsar sällan gör. Från marken mot himlen. Kanske trodde den att den var en ballong, men jag förstod att det var en påse. Jag har skarpa ögon, och en god förståelse för världen omkring mig. Tror jag. Alternativet är naturligtvis att jag har dålig självkännedom. Det är alltid ett alternativ att räkna med.
Påsen gjorde mig glad.

 

Jag tänkte att jag också kunde vara en påse. Jag kunde sväva förbi fönster, sedan skulle jag stolt stiga uppåt i solen, prasslande mot himlen.
Påsar skriver inte bloggar. Det gör inte jag heller. Inte så ofta i alla fall. Således finns det likheter mellan mig och en påse. Men jag är inte en flygande påse. Jag är en lat bloggare som snart ska gå och handla.



Det är inte lett att vara est, men det är balt
4 juni, 2008, 7:52 e m
Filed under: Reise | Etiketter: , , , ,

Jag hoppas att ni skrattar tillbörligt åt ordvitsen.

Ja, vi har alltså varit i Riga, vilket på alla sätt var fint och bra. Solen sken, hotellet var av lyxkaliber, och vi hamstrade stora mängder Ahmad Tea. Lite otippat att Lettland skulle vara bra på engelskt té, men så är det. Thé kan man också skriva, om man vill. För den som inte är bekant med Ahmad Tea är det The Thé. Som tésnobb måste man ha ett favoritmärke, och Ahmad gör helt klart bra té, så det duger väl lika bra på något annat. På deras hemsida står det dessutom ”THE WORLD’S MOST EXCLUSIVE TEA” (med stora bokstäver), och står det på Internet lär det väl vara sant tänker jag mig. Speciellt deras Jasmine-té är helt kolossalt exclusive och gott. (Vi hittade för övrigt ett helt underbart litet Tea House I gamla stan som jag, när jag blivit multimiljonär, tänker köpa och frakta till Sverige på en pråm dragen av havssköldpaddor. Eller havssköldpaddorna är inte nödvändiga, men det hade varit effektfullt.)

Yaya. Någon dag i Riga var hur kul och mysigt och bra som helst. Jugendfasader i färgglada rader. Resan dit däremot var lite mer… primitiv. I resekatalogen står det ”Våra fartyg till Riga är inte de största eller nyaste. De är lite enklare och intimare – lite mer som båtar var förr.”. Läser man sådant i en resebyråkatalog borde man ana owls in the moss. När man tänker efter är det faktiskt underligt att folk över huvud taget vågade åka båt förr (när det var enkelt och intimt). Det måste varit farligt för fiskarna också. De fick förmodligen båtar i huvudet titt som tätt, så ofta som de måste sjunkit. Förmodligen det som låg bakom torskdöden i Östersjön.
Vi bodde under bildäck dessutom, på motorn lät det som. (Båten drevs dessvärre inte av havssköldpaddor.) Plus att golvet vibrerade vilt och var jättevarmt.

Men som sagt. Det var finfint med en minisemester. Och när jag kom tillbaks till jobbet i måndags fick jag löneförhöjning. Som den starka anhängare av kausalitet som jag är anade jag direkt ett samband mellan det ena och det andra. Slutsatsen måste vara att jag borde åka på semester oftare.
Nu ska jag äta jordgubbar.
Toodiloo!

Veckans balt: Reynard Cowper