Institutet för Vardagsnära Upplevelser


It’s fukt
19 januari, 2014, 1:54 e m
Filed under: Bonjour tristesse | Etiketter: , ,

I  forntiden levde människorna utan kök. Man var jägare och samlare. Man jagade mammut och klubbade gnu, vad man samlade på är mer oklart. När jag var lite samlade jag på kapsyler, men det gjorde inte forntidsmänniskorna. De kan ha samlat på stenar, eller vackra löv. Men utvecklingen gick frammåt (vilket ju ligger i ordet utveckling), och istället för att hålla till godo med lägereldar byggde man hus med kök.

I detta lyckliga kökens tidevarv levde jag fram till förra veckan. Dessvärre visade det sig då att diskmaskinen (kanske hade den blivit en smula till åren?) drabbats av inkontinens och i smyg småskvätt vatten under skåp och lådor. Oklart hur länge den lömska hushållsmaskinen pinkat revir under köksinredningen, men tydligen var hela golvet genomfuktigt. Plötsligt svärmade lägenheten av hanterverkare, och vips var både golv, skåp och bänkar, liksom möjligheten att laga mat, borta.
Den dietära krisen var ett faktum. Yoghurten i kylskåpet tog snabbt slut, och frågan väcktes vad man egentligen ska leva av när man berövats sina möjligheter att röra ihop en fiskaladåb eller  annan adekvat föda.

Historiker, och ledarskribenter, säger ofta att man bör lära av historien, och det är det jag försöker göra nu. Vad kan de gamla jägar- och samlarsamhällena lära mig om hur man klarar sig utan kök?
Sedan jag till frukost slukat det sista av drottningsylten har jag suttit vid fönstret och spanat efter något att jaga eller samla. Det ser inte ut att finnas mycket att samla förutom snö, och jag tvivlar på att en snösamling skulle vara till stor hjälp här.
Efter att ha läst DN förstår jag dessutom att det nog ligger i min natur som man att jaga snarare än samla. Men även om klimatet här tycks mammutvänligt har jag inte sett några. Ej heller gnu. Jag har sett ett tvåbent djur röra sig fram längs gatan, men det såg magert ut, troligen inte värt besväret. På hustaket mittemot sitter en svart fågel, men jag är ärligt talat tveksam till om jag ska börja samla på sådana, och om jag – i mitt av svält försvagade tillstånd – faktiskt skulle kunna övermanna den.

Framtiden känns osäker, att få uppleva morgondagen en from förhoppning snarare än en självklarhet. Kanske finner jag på något sätt att fånga föda, kanske blir detta slutet för Institutet för Vardagsnära Upplevelser?
Fortsättning följer.

.



7 januari, 2014, 5:44 e m
Filed under: Bonjour tristesse

Även om det, sett till konkreta resultat, inte gått så bra för kamrat Barack gillar jag honom. Dessutom ger Obama-administrationen bra svar på relevanta frågor, som när frågan om inte amerikanska militären borde bygga en Death Star får ett officiellt svar från vita huset!

(Det är annat än vår kära blå Allians. Svar på frågor är inte deras grej, och det här gör mig nästan mer irriterad än att det inte blir någon dödsstjärna. Irritationspriset tar dock det här. Frust.)



i lönndom

Att göra vissa lite oväntade saker, åka buss naken till jobbet exempelvis, skulle resultera i en hel del uppmärksamhet. Andra, minst lika oväntade saker, skulle passera obemärkt förbi. Nu tänker jag till exempel på att skriva ett blogginlägg efter drygt åtta månaderns tystnad.

Förstår man sig på mekanismerna bakom sådana här saker, varför det blir si eller så, kan man bli PR-konsult. Jag är inte PR-konsult, men så har jag har heller inga ambitioner att förklara varför det är på dette viset.

Istället tänkte jag belöna dig, käre potentielle läsare, med ett julklappstips såhär dagen före julafton. Om den inte faller mottagaren på läppen är jag lite sugen.



det är sällan man blir arg när man får pengar
13 april, 2013, 1:14 e m
Filed under: Bajs | Etiketter: , ,

Bäste Fredrik Reinfeldt!
Jag önskar inte alls att vi kunde byta skinn en dag, jag vill egentligen bara säga tack. Deklarationen kom i veckan, och jag fick syn på raden märkt ”Jobbskatteavdrag”. Tack för att jag, som verkligen behöver det, får nästan 22 000 kronor. Tack för att jobbskatteavdraget står angivet, i kronor och ören, på deklarationen så att jag förstår precis hur tacksam mot regeringen Reinfeldt jag ska vara.

Men såklart är det inte bara du, käre Fredrik, som ska ha ett tack. Jag vill även passa på att tacka alla andra som gjort att jag har kunnat få några tusenlappar extra:

Tack alla dagisbarn som trängs ihop i allt större grupper för min skull, tack alla patienter som i sjukhuskorridorer, eller inte blir inskrivna alls, för att det inte finns sängplatser, tack alla skolelever som står ut med allt färre lärare, tack alla undersköterskor som jobbar accepterar en ingångslön på 18.000, tack alla gamla som snällt blir inlåsta om natten för att spara personal, tack alla asylsökande som är schyssta nog att åka hem igen för att inte belasta staten, tack alla utförsäkrade fas treare som lever på existensminimum, tack alla utförsäkrade långtidssjuka!

Men, förstås, framför allt ett stort tack till Anders Borg och Fredrik Reinfeldt som vet hur man prioriterar i en statsbudget!



lättja 2013
29 januari, 2013, 9:34 e m
Filed under: Succé | Etiketter:

Jag lovar dyrt och heligt att bättra mig inom en vecka! Men eftersom jag uppenbarligen inte kommit mig för att skriva något enda inlägg januari 2013 så bjuder jag åtm på en länk till min (numera) favorittidning, Värnamo Nyheter. (Pass på, det här inlägget kommer att försvinna när jag fått ändan ur vagnen och skrivit något själv.)



Veckans virus
17 december, 2012, 9:43 e m
Filed under: Bajs | Etiketter: , , ,

Många i sjukvårdsbranschen brukar prata om hur fascinerande och imponerande kroppen är. Att  lilla tarmens yta (om man vecklar ut den) är stor som en fotbollsplan, att hjärnan har 10 000 000 000 000 000 synapser (typ), att hjärtat pumpar ut 7200 liter per dygn och så vidare.
Det jag är mest imponerad över är att min kropp kan producera så mycket snor. (Och det gör den.) Jag skulle tro att min ändå ganska lilla näsa presterar nästan som ett hjärta där. Möjligen bara 6000 liter per dygn, men ni fattar.



man bör skriva ett inlägg åtminstone var 27:e dag
11 december, 2012, 11:15 e m
Filed under: Bajs | Etiketter: , ,

.
Kom just hem vid 22:30 för att upptäcka att Whitney Houston dånar på repeat från någon granne. Hade det varit Povel eller för all del Snoddas hade jag misstänkt lomhörda damen (och direkt förlåtit min favvolady), men nu riktas misstankarna mot ungdomarna en våning ned istället.
Häromdagen såg jag ett tal av Adolf H på TV, och jag tror att det röstläget kan vara lagom när jag strax går ned och ber dem stänga av. (Note to self: bör komma ihåg att inte avsluta mitt tal med att heila.)

PS
Jag ska SJ-pendla till KI genom ny nysnö imorron, dvs jag har legitima skäl att tycka synd om mig själv och skriva suragubbbloggar.

.