Institutet för Vardagsnära Upplevelser


El chiki chiki
29 maj, 2008, 12:35 f m
Filed under: Reise | Etiketter: , , , ,

Precis som det kan kännas dumt i verkligheten när man ägnat för mycket tid åt bloggeri känns det lite dumt här när man ägnat för mycket tid åt verkligheten. Jag har verkligen inte skrivit på länge. Och så lär det förbli en liten stund till. Imorgon ska jag nämligen lämna min freudianska vardag, packa överjag och pass för att resa i österled. Vi ska kristna gamla sovjetmedborgare och ägna oss åt grannskapsimperialism i största allmänhet. Det ska bli roligt.

Så att ni ska klarar er tills jag återkommer ska jag ge er en inne- och en utelista att meditera över, en estetisk kompass, något att hålla sig till i min frånvaro. Ni är hjärtligt välkomna att följa den bokstavligt och predika dess budskap på gator, torg och andra offentliga platser.

Inne:
Korståg
Tom Hjelte
Att googla på dinosaurier

Ute:
Pseudoexistentiella filmer med Jason Schwarzman
Folk, exklusive mig, som håller hårt på sin image
Folk som inte hinner svara på kommentarer innan de far bort

Nu är det dags att sova. God natt!
¡Perrea! ¡Perrea!

 

Annonser

6 kommentarer so far
Lämna en kommentar

Lycka till med missionsarbetet då.

Kommentar av imse

Freudiansk vardag. Lät porrigt. Ha det så trevligt, men gör inget Sigismund II August inte skulle gjort.

Kommentar av Tant Turban

El maiquelyason!

Kommentar av emma

Jag ställer mig förundrad till hur Tom Hjelte kan vara inne. Utveckling kräv.

Kommentar av Doktoranden

Imse:
Tack! Jag tänkte jag skulle frälsa och stå i men det blev rätt slappt ändå till slut.

TT:
Stay calm – jag gör aldrig någon som Sigge inte skulle gett grönt.

Emma:
El brekindance kontrar jag med då.

Dr-anden:
Jag också. Karln är nog 90talsjournalistikens lågvattenmärke, vilket inte vill säga lite. Måste blivit tillfälligt besatt av en ironisk ande när jag skrev det.

Kommentar av ordsallad

Man ska alltid gå mot grönt lärde min mamma mig. Klok människa hon. Och Sigge står nog inte högt i kurs där heller. Bättre be om förlåtelse än be om lov som min högt värderade lärare i pastoralteologi lärde oss små böngroddar en gång i tiden.

Fast mig behövde han väl knappast lära just det. Det var väl det enda jag var riktigt bra på hela riden under utbildningen

Kommentar av Mammamumrik




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: