Institutet för Vardagsnära Upplevelser


Apoteket vs Sjukvården
13 mars, 2008, 10:03 e m
Filed under: Okategoriserade | Etiketter:

Idag har vi haft besök av vår apotekarvän. Apotekarvän åt middag, drack té och upplevde uppsalanostalgi. (Apotekarvän har alltså flyttat från Uppsala, därav nostalgin.) Trevligt, trevligt!
Dock kom hon med hård kritik av läkarskrået, den rackarns apotekarvännen. Eftersom ingen yrkesgrupp (möjligtvis med undantag av schagerdivor) har så svårt att ta kritik som läkare måste jag ventilera dessa hemska påhopp i bloggform:
Hon klagade på att läkare skriver undermåliga recept med märkliga förkortningar och utan att skriva ut vad medicinen ska vara bra för. Och värst av allt blandar vi ihop ”kapsel” och ”tablett”. Det hade hon förstås rätt i, men min narcissistiska personlighetsstörning hindrade mig tyvärr från att erkänna det. Istället försökte jag få över diskussionen på väntetiderna på apoteket och påpekade att det inte kändes helt motiverat att den som jobbar i apotekskassan när man har lämnat in sitt recept alltid ska gå och ta en kopp kaffe, koka nytt kaffe till resten av personalen, baka lite muffins till nästa fikarast och meditera en stund över skillnaden på tablett och kapsel innan hon/han återkommer med ens medicin ca 45 minuter senare.
Det här med att man ska skriva vad medicinen på receptet är bra för är ju en knivigare fråga. För det kan nog vara rätt bra att skriva sånt på recepten, men det måste ju vara begripligt för gemene man också. ”En kapsel partiell 5HT-receptoragonist om dagen för det nigrostriatala bansystemet” är tillexempel inte begripligt. Man måste ta det till en mer jordnära nivå. Vi diskuterade lite om det kunde vara lämpligt att skriva ”Ett vitt piller mot de aggressiva dinosaurierna som kommer in genom ventilationen” till en hallucinerande psykospatient, utan att riktigt komma fram till något svar. Om jag till slut ballar ur själv en vacker dag så kanske jag provar. Låt oss hoppas att det inte går så långt dock.

Egentligen ska ju inte göra sig lustig över folk sådär förstås, även om vissa saker på psyk kan verka lite komiska. Fast å andra finns där ju ändå så mkt jobbiga grejer att man måste få skoja lite om det också, bara man har kvar medkänslan för patienterna och faktiskt försöker förstå hur dåligt de mår. Ska inte skriva mer om det, det får bli en annan gång. Nu är det nämligen duschdags.PS
Nej, vi pratade inte om sjukvård hela tiden. Så nördig är jag faktiskt inte.
DS
 

Annonser