Institutet för Vardagsnära Upplevelser


Spionerad på
13 april, 2007, 6:22 e m
Filed under: Bonjour tristesse

Idag, när jag väl ruskat en hotande kronisk morgontrötthet av mig, gick jag ut i Hågadalen igen. Jag luktade lite på våren, tog några misslyckade bilder och satte mig mot en sten vid Högen och läste. Precis som med musik påverkas böcker av var man upplever dem. Något man läser bekvämt tillbakalutad och solduschad blir mycket bättre än samma bok läst i en inpyrd korridor.

Plötsligt hördes märkliga ljud från stenens ovansida. Det lät lite som en brunstig ekorre med svår pollenallergi hållandes en ekorrmonolog, men mina känsliga öron bedrog mig. Det var två små femåringar som smög på sitt byte, på mig. Fnysandet, fnissamdet och ett ljudligt krafsande avslöjade dem dock. Jag tittade snett uppåt och såg två små varelser, barn, som nyfiket iakttog mig.
-Vad gör du? frågade den ena.
– Jag läser, svarade jag.
-Varför har du en penna då? frågade han då, med ett triumferande tonfall. Ett detektivämne, tänkte jag, för mycket riktigt satt jag med en penna i handen. Man vet aldrig när en penna kan komma till nytta. Jag hade fått för mig att jag just den här eftermiddagen skulle fyllas av gudomlig inspiration och stora tankar ute i naturen. Kanske skulle mångtusenårig visdom (visdom från grottmänniskan i förra bloggen?) sippra in i mig genom träd och tuvor, tänkte jag, och hade pennan redo där jag satt och läste. Fast jag hade inte skrivit en bokstav och nu var jag alltså avslöjad av ett stensmygande barn.
– Om jag skulle få för mig att skriva något, sa jag, något måste jag ju svara även om det sagda på intet sätt var en fullgod förklaring till varför jag höll i pennan.
– Jaha, sa pojken. Sen drog han med sig tyste följeslagare, något lockade inne bland tallarna. Jag läste vidare, skickade ett sms till mamma, tänkte att det trots allt kunde vara lite roligt att ha barn. Fast föräldraransvaret skulle nog göra mig stressad, grinig, olekfull och över huvud taget till en mycket sämre förälder än jag skulle varit om jag varit fri utan barn att ta hand om. Jag tänkte att idealet skulle vara att bli morfar direkt. Barn att passa lite då och då, leka med, prata med. Men inte ansvara för, ägna tid när man var så trött och stressad att man bara vill somna i något hörn, uppfostra utan att någonsin vara riktigt säker på vad som är det bästa. Jag insåg att jag inte riktigt var mogen för några små battingar än (även om jag tänker mig att de som skaffar barn att ta hand om innan de är riktigt redo för det nog mognar illa kvickt när det väl behövs och blir bra föräldrar ändå, och att det förhoppningsvis skulle gälla mig också). Tur att det inte är några på gång heller.
Plötsligt väsnades något upp på stenen igen. Jag tittade uppåt och dem igen, kikande ned på mig.
– Vad läser du?
– En bok om en kille som skriver en bok, sa jag.
– Är det du? frågade barnet.
– Nej, så kul är det tyvärr inte, svarade jag.
Sen skuttade barnen iväg igen, det är ju inte lika roligt att spionera om man är avslöjad. Jag skrev ned vad de sagt (med visdomspennan), läste lite till innan jag gick hem.
Men jag kan inte låta bli att tänka på hur det skulle vara att skriva en bok. Det vore riktigt kul att ha ett sånt projekt att hålla på med, något kreativt, även om jag misstänker att jag aldrig skulle ha tålamod att någonsin skriva nåt längre än en bloggiskt oseriös novell om pratsamma fiskar eller så. Det är ju lite synd. Tänk vad världen går miste om!

Annonser

16 kommentarer so far
Lämna en kommentar

Vilken bok är det du läser?

Kommentar av filosofmaria

Klas Östergrens ”Gansters”, en 25 år försenad fortsättning på ”Gentlemen” som kom i slutet på 70talet tror jag, som nog är lite kändare. Är det ngt du har läst? Eller ngt annat av honom? (Jag ska försöka vara snällare mot honom än mot Sartre, skäms ju fortfarande för det där :)

Kommentar av herrnixon

Skriv gärna en bok, så länge du lovar att det inte är en kokbok. (Varför måste alla, precis alla, bevisa att de kan laga mat hela tiden?)Varför inte kombinera barn + bok + fisk = barnbok om fisk ? Eller fiskehistorier för barn? Eller ”barns tankar kring fisk” eller ”En fisks (= du) tankar kring barn”. ”Gäddan med dom jättestora skorna”, bara det låter som en perfekt titel på en barnbok !Det här kan bli nåt stort, Mycket nöje !

Kommentar av En spätta i överdimensionerade bowlingdojjer

En kokbok! Bra idé. En sådan blir det nog. Full med najsa fiskrecept. Firre med alvedondip filar jag på i detta nu.Fast en barnbok om fisk är ju om möjligt ännu hetare. Jag ska jobba på. Jag skiter i den pretentiösa generationsromanen…

Kommentar av herrnixon

Ett av mina favoritdagiscitat: Han slog mig! Och jag som är så liten och söt!

Kommentar av emma

Säger man så Är man ju rätt söt :)

Kommentar av herrnixon

Fick del två, gangsters, i julkapp förr förra julen. Har inte förstått vitsen med att ge bort böcker som är en del i en serie om det inte är den första eller om man inte är säker på att personen i fråga läst de delar som kommer innan, även om jag förstår att många böcker går att läsa fristående. Så köpte del ett för också ganska länge sedan, men båda böckerna står och väntar i bokhyllan tills rätt känsla och inspiration infinner sig hos mig.

Kommentar av filosofmaria

Det är ju lite märkligt, kanske visste inte personen att det var en del II. Jag vet inte hur bra den är att läsa som fristående bok, mamma gör det nu men verkar inte frälst. Fast alla skulle såklart inte gilla den som uppföljare heller.Jag gillade iaf både språket och stämningen i ettan, men den är kanske ingen höjdare om man är ute efter intrig & revolutionerande tankar direkt… men du får säga vad du tycker när du har läst den, när det nu blir, när inspirationen infinner sig.

Kommentar av herrnixon

Vi fick ju barn när jag var 20 och min man 21 och sen två till lite snabbt sådär. Nu har vår 19-årige son en liten Ella som precis fyllt ett år. Min lillasyster gick och analyserade och våndades och trodde inte hon var mogen till hon en dag var nästan 40. Så, jag kan bekräfta det där du skriver om att mogna EFTER man fått barn.Och det ÄR fantastiskt och en helt unik erfarenhet som man ALDRIG kan känna något ”rätt” om innan det sker på riktigt!Livet blir helt annorlunda men jag kan lova att det blir mycket bättre. Så förvänta dig inte att du en dag ska känna dig som en pappa och så skaffa barn. Så fungerar det inte. Man får först barn och SEN så är man en lycklig pappa.Tror jag i alla fall…;o)Ha det gott! /Katrin

Kommentar av Katrin

Det är nog sant det där, egentligen. Fast det finns nog fall där föräldrarna Inte mognar också, tyvärr. Man har ju sett och hört en del historier om föräldrar som verkligen i n t e borde vara det…

Kommentar av herrnixon

Man ska alltid ha en penna på sig, det har bittert fått lära mig….jo jag kommer ihåg ditt nummer 011- sen minns jag inte mer, men gick miste om någon väldigt vacker man….

Kommentar av Annki

Ja, precis så kan det gå! Tur att jag hade penna, men inte fick jag någon vacker man för det. Vad är det för en sensmoral?

Kommentar av herrnixon

Sensmoralen i allt är alltid – det finns inget och ingen som är konsekvent. Greppa läget va! Sad but true, som genierna i Metallica skulle ha sagt och det gjorde dom oxå. Möjligtvis var det inte just det dom refererade till, men va fan, alla har väl hört om tolkningsfrihet. Bla bla rabarber rabarber.Den 8e maj ska jag schnitzlas av en läbbig vit-rock och bli MAMMA. Tror du jag känner mig redo? Jo pyttsan… Men vet du, jag tror inte föräldraansvaret skapar så mycket grinighet och stelhet, jag har känt mer och mer nu på sista tiden för att det kommer att bli helt fantastiskt och definitivt inget jag vill gå genom livet utan. Så man är inte mamma eller pappa, man blir det – genom att inse och utveckla en VILJA att ta sitt föräldraansvar. Precis som du också kommer att göra, och jag lovar, till och med se fram emot det :)

Kommentar av Louise

Rabarber rabarber!Men så är det nog, även om man nog kan vara mer eller mindre sugen på att skaffa barn när man är i det icke-mognade stadiet :)Men 8:e maj… jag trodde det var snartare! Jag hade liksom fått det intrycket. Jag ska hålla både en och två tummar iaf, och det är ju skönt iaf (?) att du blir kungligt schnitzlad. Tror du kommer bli en finfin mamma hur som!

Kommentar av herrnixon

…och Morran som gissade på Paul Auster!

Kommentar av Morran

En rätt god gissning ändå. Jag stod och nosade på en av hans böcker under bokrean, men något köp blev det (dessvärre?) aldrig.

Kommentar av herrnixon




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: