Institutet för Vardagsnära Upplevelser


Tomtar i trumpeten
18 mars, 2007, 8:10 e m
Filed under: Bonjour tristesse

Gäsp. Jag känner ett märkligt behov av att skriva någon slags bokslut över helgen. Vad jag har gjort och så. Det kommer nog inte bli så roligt att läsa, men så kan det vara. Ibland måste man läsa något tråkigt för att uppskatta det götta. Och har man inte Dagens Industri till hands kan då alltså följande text duga som tråkläsning. Det här har jag gjort:

1. Jag har vår-stor-städat min kära bostad.

2. Jag har träffat Bob och BarbieJohan igårkväll. Det har blivit lite som en lördags-vana de senaste veckorna. Ibland slinker en och annan människa med. Tobbe kanske kommer och slänger ut en vattenpistol från balkongen. (Fråga mig inte varför. Tobbes, liksom Guds, vägar är ibland mycket outgrundliga.) Igår var han inte med, och således klarade sig inredningen utan några större skador. (Dock råkade jag själv hälla dip i en dator.)

3. Jag har pluggat könssjukdomar. Venerologi. Thats the way to spend a söndagsförmiddag! Nu vet jag allt om både klamme, gonne och syffe (som jag så kärleksfullt börjat kalla dem). Så blir det om man ägnar sådana otrevligheter för mycket tid, man blir vän med dem. Stockholms-syndromet, typ.  Kamrat Kondylom & Co.

4. Jag har hämtat ut en trave bokreaböcker från posten. Det är sällan jag, i bästa Reinfeldtsk anda, känner den där riktiga ägandeglädjen, men just när det gäller böcker kan jag känna lite så. Skamligt, nixon.

Jag har alltså gjort 4 saker. Det låter inte så mycket. Några kanske har gjort 11 eller 12 saker. Det är mycket det. ”Men hur noga gjorde du de sakerna, unge man? Gjorde du dem noga?” skulle jag vilja fråga då. Skamsen skulle personen då svara ”Inte så noga alls, tyvärr, det hann jag ju inte. Så dumt av mig! Jag borde bara gjort 4 saker. Typiskt”. ”Just det”, skulle jag snusförnuftigt kunna säga då och känna mig mycket nöjd med min relativa inaktivitet.

Klockan 0800 imorgon ska jag stå i givakt på venerolog-mottagningen och träffa patienter. Tjo/ho. Klamme, gonne eller hederlig svamp – allt kan dyka upp. Ett smörgåsbord.
Hade jag varit en gammal, lite disträ, professor hade jag kunnat klia mig lite förstrött i hårrufset och säga ”Jaså unge man, det är till att ha fått tomtar i trumpeten!?”. Nu är jag ju inte en dylik professor utan en simpel student. Trots att läkarkandidater (på ett mycket irriterande vis) tenderar att föra sig som om de kan allt, vet allt och har sett allt är ju sanningen den att det mesta är första gången. Förmodligen kommer jag att bli lite generad istället (liksom patienten, förmodligen) men dölja detta på bästa sätt och försöka få stackarn med bacilluskerna i underlivet att känna sig så lite obekväm som möjligt. Kanske genom att agera som att det inte är några konstigheter med att ha en könssjukdom alls. (Vilket det ju, egentligen, heller inte är.) Jag tror det.
Det är bara det att jag inte är van att granska främlingars underliv.
Men nu ska jag baka chokladbollar. Adieu!

22:20
Kom på att det nog inte blir så pinsamt trots allt. Nej, det tror jag inte.

22:25
Det kommer bli lika falskmysigt som en talkshow.

22:27
Jag måste sova!

22:28
Åh, det var spännande att skriva dagbok så här ofta!

Annonser