Vardagsterrorism!

Vardagsterrorism!

6 mars, 2007, 9:14 e m
Filed under: Bonjour tristesse

När nöden var som störst, dvs dagen innan ÖronNäsaHals-tentan slog de till, terroristerna.
I korridorens vardagsrumsfönster har sedan urminnes tider (november) ett avocado-träd odlats. Det hade uppnått den respektabla höjden av ca 20 avocado-centimeter och blickade majestätiskt ut över teven och matbordet. Men en dag var det alltså borta. Stulet, skövlat, vem vet.
Jag känner mig kränkt. Nästan en smula skändad, tillochmed. En skyldig måste fram.
Då Uppsalas poliskår är notoriskt inkompetent valde jag att inte kontakta dem utan leda spaningarna själv. I egenskap av spaningsledare har jag två huvudspår:

1. Terrorist-spåret.
Efter 9/11 och attentatet mot Londons t-bana var det ju länge sen Ladde (Usama bin, alltså) fick till något rejält terror-dåd, så det talar ju för att han kan ha haft ett finger med i spelet. Kanske smeker hans smutsiga labbar i detta nu mitt smäckra avocado-träd. Detta är en sjuk tanke, och det bär mig emot att skriva ned den. Men inget kan förtigas om demokratin och imperialism…förlåt friheten ska segra! (Inget som misskrediterar arabländer i vart fall.)

Efter att ha följt utrikespolitiken de senaste åren har jag lärt mig att man inte behöver säkra särskilt mycket spår för att kunna hänföra både det ena och det andra till terrorism. Jag funderade på att göra som Bush, peka med hela handen och bomba ut några korridorsrum.
I Axels rum misstänker jag t.ex. att Flogsta-terroristerna har en utbildningsanläggning, och förmodligen kokar de ihop bomber inne hos Louise.
Hade jag bara haft en armé att räkna med hade jag gjort processen kort med dem. Som det är nu får spaningsarbetet fortsätta.

2. Multinationella-företags-spåret
Teorin är alltså denna:
Storföretag som McDonalds etc etc hugger ned regnskog i Brasilien för att odla käk till sina broiler-kor. Så är det. Regnskogen kryper, småbönderna blir arbetslösa och allt är allmänt jävligt. Till och med BigMac:arna, som ju är slutresultatet av all deras lömskhet, är faktiskt allmänt jävliga. (Ja, nu är jag förstås vegetarian, men jag har för mig att de var rätt slätstrukna.)
Kanske är det så att det inte fanns så mycket mer skog att hugga ned i Brasilien och att de behövde fixa nytt land på annat håll. Och vad skulle då passa bättre än mitt territorium, där jag fridsamt odlade avocado? Ja, precis, ni vet ju hur troligt det är. Otroligt troligt.

Men det här spåret är lite farligt eftersom även om det visar sig att jag har rätt kommer de onda multinationella jätteföretagen krossa mig likt en svagsint ruda då de har en massa många pengar och advokater i sin tjänst. Det är så det har blivit i världen, och nu drabbar det mig. Verkligen förjävligt, måste jag säga.

Så oavsett vilket av spåren som är det sanna insåg jag snabbt att jag låg illa till, och att det enda raka var att byta strategi. Jag vände andra kinden till och bet i det sura äpplet (som tydligen fanns på den sidan). Idag planterade jag alltså under högtidliga former en ny avocado-kärna. Må den växa i frid.
Jag planterade också två krukor Mimosa Pudica, a.k.a. Sensitiva.
Alla sanna blomsterentusiaster out there vet ju att det här är krukväxternas kung. Vad gäller alla er andra kan jag bara säga att det är en grym växt på många sätt. Nu ska jag gå och kolla om den har vuxit nåt. Trots allt har fröna varit i jorden i en dryg halvtimme.

16 kommentarer

16 kommentarer so far
Lämna en kommentar

RSS feed for comments on this post. TrackBack URI