Institutet för Vardagsnära Upplevelser


Lever den?
21 juli, 2006, 10:49 e m
Filed under: Bonjour tristesse

När jag var liten hade vi 50 liter vatten som vi lagrade i ett akvarium. I vattnet simmade fiskar. Ett vackert stim neontetror (som små blommor med fenor!), en ilsken röd svärdbärarhane, en algätare (som växte sig så stor att vi fick sälja den till djuraffären) och två guldfiskar.

De flesta fiskarna simmade runt växter, sniffade på stenar och vara allmänt fisk. Men inte Guldfiskarna. Guldfiskarna sprattlade med sina ineffektiva fenor och drev runt, till synes utan mål och mening, ignorerade helt allt annat i akvariet och krockade med glaset med jämna mellanrum. Jag funderade på om de faktiskt såg världen på andra sidan glaset och funderade på den, om dom bara var uttråkade eller om deras hjärnor faktiskt var lika tomma som deras blickar.
Jag kom aldrig fram till någon definitiv slutsats, men jag lutar definitivt åt det senare.

När jag åkte till Stockholm – vår kungliga hufvudstad – häromdagen väcktes precis samma tankar till liv efter åratal av slummer. (Vi har inte haft guldfisk på länge.) I samma vagn som jag satt en ung dam, kanske i 15-16-årsåldern, och hennes mor.
Nu är ju jag i vanliga fall vansinnigt politiskt korrekt och inte den som tar till generaliseringar, men det var verkligen en renrasig fjortis som satt i kupén, av den kaliber man endast brukar finna i mindre landsortshålor. Den satt tyst i säkert 20 minuter, idisslande sitt  tuggummi. Till slut sa mamman, kanske besvärad av den onaturliga tystnaden, något om vad dom skulle göra när dom kom fram varvid fjortisen, uppenbarligen inte kompetent att föra en normal konvsersation, slutade tugga. Dess ögon tycktes under några sekunder vakna till liv under det kompakta lagret ögonskugga och stirrade upprört framför sig innan ett aggressivt ”meh orka!” pyser ut mellan dom glansiga glitterläpparna – som den sista luften ur en punkterad ballong – innan ögonen återgår till sitt stirrande, alltför uttråkade för att ens se döda ut, riktade ut genom tågfönstret.

Jag rös och förfasade mig tyst över dagens ungdom som den blivande stofil jag är.
Och så funderar jag på guldfisken, och fjortisen. Samma frågor.
Jag funderade på om den faktiskt såg världen på andra sidan glaset och funderade på den, om den bara var uttråkad eller om hjärnan faktiskt var lika tom som blicken.
Jag kom aldrig fram till någon definitiv slutsats den gången heller.

Slutord
Jag skulle vilja tacka mina fiskar och min familj för min underbara barndom. Jag vill även tacka SJ, morbror Rut, samt Emma som någon dag senare upplyste mig om att det man har på ögonlocken kallas ögonskugga. Utan er hade denna blogg inte varit möjlig! Tack!

* * *

Det finns för övrigt en sak till jag inte förstår, och om en fjortis mot förmodan skulle orka läsa ända hit får den hemskt gärna hjälpa mig. Hela den här fjortisStilen, att försöka personifiera inre tomhet med hjälp av en osmaklig yta, vad vill  man uppnå? Hur vill man uppfattas?
Snygg? Söt? Cool? Rebellisk?
Snälla, hjälp. Jag förstår inte. 

Annonser

15 kommentarer so far
Lämna en kommentar

jag tror att guldfiskar vet mer än man tror. Kan man verkligen vara så ytlig att man döper en fisk bara efter dess glittrande yta? Nej, jag tror det finns oanade djup i den fisken.

Kommentar av emma

hmmm…kan det vara ett vegetativt förstadium till den mer reflekterande delen av tonåren…beroende på vem man möter som ”fjortis”….om man nu har tur att nånsin hamna där.*eehh*eller tur?kan det vara av största lycka att vara en sk typ-fjortis under hela sin tonårstid???!!!måste fundera på det.återkommer.kanske…*gulp*; )

Kommentar av Nea

återkommer…tyvärr har jag inga fjortistyper till barn att jämföra med, så jag vet eg inte vad jag pratar om…m a o…hmmmm….jag håller nog tyst.*hyschhhhar*; )

Kommentar av Nea

Vad bra du skriver! Så där riktigt originellt och intressant! :-))Jag tycker att alla fiskar ser lite så där tomma ut i blicken. Men guldfiskar ÄR väl lite annorlunda. Jag kanske har fel nu men jag TROR att jag har hört att guldfiskar är de enda som kan leva i runt akvarium. Andra fiskar skulle bli knäppa eller nåt sånt.Gällande fjortisar… Håhåååå… döm inte! Av alla livskriser och svårigheter är tonårströskeln den allra svåraste. Mest för tjejer tror jag. DU undrar vad som rör sig i deras huvud… de undrar 24 timmar om dygnet.Tonåringars utsidor kan verka kalla, men ser man igenom det finns underbara människor därinne.

Kommentar av Kriss

haha, kunde inte annat än att asgarva över din beskrivning av fjortisar och en liten liknelse till guldfiskar. Visst är det ett intressant fenomen, och när dessa fjortisar pratar med sina likasinnade, det är lika fashinerande det, att se hur de lyser upp av samtalsämnen som jag knappt kan säga 5 ord om… Haha, Me likey your blogg!

Kommentar av *Nyfiken*

Kriss: Det där med runda akvarier har jag också hört. Förmodligen för att dom inte kan bli konstigare… :) Och egentligen tycker jag inte så illa om människor som man kan tro om man läser min blogg…

Kommentar av Niklas

Hihi… nej jag förstod det. Då skulle du ju inte ta dig tid att studera dem och förundras.

Kommentar av Kriss

Niklas!jo jag har nog rätt så välartade barn och dom är riskfyllda 13 och 15 år.många år kvar att pröva sej genom tills dom kommer upp i ngn slags vuxenhet.hmmm…och där fortsätter prövningarna antar jag… ; )

Kommentar av Nea

Haha, bra ide! BlueberryBitch. Fast jag har ju den egenheten att jag får dåligt samvete när jag e lite bitchig. Så det håller kanske inte i längden… :D ha en bra dag, krams

Kommentar av *Nyfiken*

Nyfiken: Nej, för all del.I så fall rekomenderar jag en dos harmoni, några milligram buddhism och en munsbit dalai. Betydligt bättre än bitchighet, egentligen…

Kommentar av Niklas

fjortisar är som guldfiskar, är inte det en förolämpning mor guldfiskens vegetativa kontemplation? dessutom växer ju (de flesta) fjortisar ur tillståndet efter några år. det ritkigt sorgliga är när de inte gör det.du var fin!

Kommentar av yebo

Alla vet ju att guldfiskar är Zen-buddhister. Så där rök din teori. :)

Kommentar av GirlGenius

Hihi! Vad ”mittiprickigt” du skriver. Fast det blir nog stofil av fjortisguldfisken också vad det lider :)

Kommentar av Lottchen

Det får mig att tänka på följande:Vad är det för skillnad mellan en tuggummituggande tonårstjej och en idisslande kossa?Svar: !nogö snassok i tekcyrttu akolk teD

Kommentar av vaktmästaren

Folk har mycket teorier, och skriver snälla saker. Jag kanske måste gå vidare med att analysera även guppyfiskar, och inte minst vår vän abborren för att röna än större populäritet!

Kommentar av Niklas




Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s



%d bloggare gillar detta: